jag drog den här historien igår men eftersom att alla mina inlägg från gårdagen bara försvann helt mystiskt så skriver jag igen. nu har fågeln Oskar kommit tillbaka hit till kvarterets lilla gräsplätt. här strosar han alltid när det är varmt ute. han är för övrigt väldigt stort och verkar inte kunna flyga särskilt bra på grund av det. dock hittade jag honom uppe på en lyktstolpe idag här ute, då var jag lite glad för Oskars skull. när jag går till skolan varje dag brukar han gå omkring och leta efter frukost samtidigt som han säger adjö till mig. för jag och Oskar förstår varandra vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar